Hur många kan läsa
•
Läs- och skrivkunnighet är en mänsklig rättighet och grunden för allt lärande. I över 40 år har Unesco uppmärksammat den internationella läskunnighetsdagen den 8 september för att påminna världen om vikten av läs- och skrivkunnighet som en drivkraft för utveckling.
Läskunnighet är en förutsättning för att utrota fattigdom, uppnå jämställdhet och för att skapa hållbara, välmående och fredliga samhällen. Att utbilda människor i läs- och skrivkunnighet skapar en positiv spiral, där läskunniga föräldrar är mer benägna att sända sina barn till skolan och personer har större chans att tillvarata olika utbildningsmöjligheter.
Det finns ca 780 miljoner människor i världen som inte är läs- och skrivkunniga idag. Det innebär att 16 % av världens befolkning inte kan läsa eller skriva. Av dessa är två tredjedelar kvinnor.
Unesco uppmärksammar bl.a. internationella läskunnighetsdagen genom en global konferens i Bangladesh på temat flickors och kvinnors läskunnighet.
Information om läs-
•
10 fakta om läsning i världen 2022
10 fakta om läsning i världen 2022
Vilken betydelse har läskunnigheten för hur demokratin förankras i ett samhälle? Hur kan vi stöda läskunnigheten bland dem som har svagast ställning? Har coronapandemin påverkat hur läskunnigheten utvecklats i världen? Läscentrum har sammanställt ett faktapaket för medier, skolor och bibliotek om hur läskunnighetssituationen ser ut i världen.
Läskunnighet är en mänsklig rättighet som möjliggör individens utveckling, utbildning och uppnående av sin fulla potential. Rätten till läskunnighet har tagits med i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Läskunnighet är nyckeln till bättre hälsa och välbefinnande. Läskunnighet har betydelse med tanke på jämlikhet mellan könen, en hållbar fred, utveckling och demokrati.[1]
Läskunnighet utgör grunden för många färdigheter som krävs av oss i en värld som förändras allt snabbare. Läskunnighet borde därför ses som varje människas rättighet och
•
Läskunnighet
Läs- och skrivkunnighet (eller alfabetism[1][2]), är någons förmåga att förstå och forma text.[3] Det står i motsats till analfabetism, frånvaron av läs- och skrivkunnighet. Ibland talas endast om läskunnighet.[4]
Vid jämförelser mellan länder brukar läs- och skrivkunnighet vara en parameter. I industriländerna kan nästan alla läsa och skriva. I de fall läs- och skrivkunnighet saknas beror det ofta på dyslexi eller hänger samman med att man som barn bott i utvecklingsland och inte fått gå i skolan. I utvecklingsländer där många barn inte fått gå i skola, brukar läs- och skrivkunnigheten vara lägre.
Analfabetismen har minskat kraftigt under 1900-talet och halverats sedan 1970. Läs- och skrivkunnigheten ökar i alla världsdelar.
En internationell undersökning publicerad 2013 konstaterade att 13% av Sveriges befolkning, motsvarande 780 000 personer i åldern 16-65 år, saknar tillräckliga läs- och skrivkunskaper för att klara sig i samhället.[5][6