Hur är hyperventilation
•
Min läslista
En ny studie vid Mittuniversitetet visar att hyperventilering gör att syrebristen och därmed också risken för blackout, blir särskilt stor när dyk upprepas i serier med korta mellanrum, då en syreskuld ackumuleras.
– Man visste sedan tidigare att fridykare kan drabbas av syrebrist och svimma, så kallad ”blackout”, vilket gör att de riskerar att drunkna om de inte blir räddade av en parkamrat. Lärdomen av vår nya studie är att dykaren aldrig ska hyperventilera, särskilt inte vid serier av upprepade dyk, säger Erika Schagatay, professor i zoofysiologi och den som leder forskargruppen, till Mittuniversitetet.
Risken för blackout anses vara ökad vid så kallad hyperventilering, då dykaren överventilerar före dyket, vilket gör att man inte känner när man behöver börja andas.
Forskargruppens tidigare studier har indikerat att risken för blackout kan vara större även vid upprepade dyk med korta mellanrum. I denna studie, som genomfördes på dyklabbet v
•
Underventilering
Syre är en förutsättning för att människokroppen ska kunna leva. Syret tillförs kroppen via lungorna när vi andas in. När vi andas ut vädrar lungorna ut den skadliga gasen koldioxid. Om koldioxidhalten i blodet ökar anpassar kroppen automatiskt andningen så att andningsfrekvensen ökar.
Vid underventilering, hypoventilation, blir koldioxidhalten i blodet förhöjd på grund av att den drabbade inte klarar av att andas tillräckligt, det vill säga att andetagen blir för små. Orsaken kan vara neurologiska sjukdomar som innebär försvagning av bröstkorgsmuskulaturen eller missformad bröstkorg, exempelvis svår skolios. Den vanligaste orsaken är emellertid sjuklig övervikt där framför allt bukfetman hindrar patienten från att andas tillräckligt.
Underventilering orsakad av fetma (Obesity Hypoventilation Syndrome) drabbar cirka 10–15 procent av alla patienter med ett BMI över 35.
Symtom på underventilering
Symtom på underventilering kan vara lätta att missa eftersom de of
•
Hyperventilation
Hyperventilation är en förhöjd andning, som leder till att koldioxidhalten i blodet sjunker under normalläget. Hyperventilationen kan bestå av såväl djupa som snabba andetag. Den leder till förhöjt pH i blodet, vilket benämns "respiratorisk alkalos".
Snabb andning, eller takypné, behöver inte vara sjukligt. I samband med fysisk ansträngning är snabb andning motiverad bland annat för att vädra ut den ökade mängden koldioxid.
Även om möjligheterna till syrgasupptag förbättras av hyperventilation, påverkar detta knappt syrgasmättnaden i blodet hos friska individer, eftersom hemoglobinet i blodet vanligen är i det närmaste fullständig mättnad. En person med nedsatt lungfunktion kan dock behöva hyperventilera för att upprätthålla blodets syrgasmättnad.
En undersökning som gjordes på friska försökspersoner vid Department of Neurology på Massachusetts General Hospital visade att hyperventilation orsakade en ökning i syrets partialtryck med cirka 0,9 kPa, vilket