Hur bearbetar man rädsla


  • Dämpa oro
  • Orsaker till ångest
  • Oro i kroppen symtom
  • hur bearbetar man rädsla
  • Så blir du kompis med dina rädslor

    Vi människor vill gärna till varje pris undvika obehagliga känslor. Att istället bli vän med dina största rädslor kan hjälpa dig att leva fullt ut. Här ger psykologen Therese Andersson sina bästa tips kring olika typer av vardagsångest som många av oss brottas med.

    Rädsla är en i grunden positiv känsla som skyddar oss mot det som kan vara farligt. I dagens samhälle är dock rädslan inte alltid särskilt fruktsam, eftersom den kan hindra oss från att växa som människor.

    – Vår hjärna är programmerad att slå på vårt ”fly eller fäkta-system” när vi upplever ett hot. Men tyvärr får rädslan, som även leder till ångest och andra fysiska symptom som hjärtklappning, svettningar, huvudvärk med mera, oss även att agera och tänka på sätt som inte är bra för vår hälsa, säger Therese Andersson, legitimerad psykolog på Psykologpartners.

    Genom att istället lära oss förstå våra rädslor och möta dem med nyfikenhet kan vi lära oss mer om oss själva. Om vi träna

    Tio sätt att klara oro och ångest

    Tio sätt som kan hjälpa dig att lättare hantera ångest, panikkänslor och oro i vardagen. 

    Råden är utformade för människor som har tillfällig oro eller ångest. Är rädslan mer konstant närvarande, se vår sida om generell ångest (GAD).

    1. Få adrenalinet ur systemet

    Det är svårt att tänka klart när man rädd eller har ångest. Orsaken är att kroppen producerar adrenalin som får dig att svettas och hjärtat att slå fortare, en känsla av panik brukar ligga på lur och göra oss förvirrade.

    Det första du bör göra är att ta en paus och gå undan så att du kan kan lugna ner dig fysiskt. Det är sällan det första man tänker på i en situation, och ofta går det inte, men om du kan ta en paus är det mycket bra.

    Gå ut och ta en kort promenad runt kvarteret, eller sätt på en kopp te. Försök lugna ner andningen.

    2. Stanna kvar i känslan

    Skull du inför en situation märka att kroppen signalerar rädsla, att pulsen ökar, du bli

    Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest?

    Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
    Ge en gåva till forskningen om ångest

    – Vetandet är som en boll. Ju större bollen är desto större yta vetter mot det okända och ju mer har vi att lära.

    Hjärnforskaren Mats Fredrikson arbetar normalt vid Uppsala universitet men den här dagen var han på plats på Oscarsteaterns scen för att prata om rädslor, fobier och ångest.

    Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv

    – När räds