Hur bra är effekt
•
Hur mycket är egentligen en kilowattimme?
Du kan ladda mobilen i 200 timmar, men du kan bara torka håret i 40 minuter. Hur mycket en kilowattimme el räcker till i hemmet kan variera stort.
Du vet säkert att den mängd el vi förbrukar mäts i enheten kWh, kilowattimmar. Elpriset anges i ett visst antal kronor och ören – för närvarande mest i ören! – per kilowattimme, och du betalar för det antal kilowattimmar el du använt.
Innan vi går närmare in på hur mycket en kilowattimme räcker till, kan det vara bra att slå fast vad en kilowattimme är. Lisbeth Balint, säljare på Skånska Energi, förklarar:
- Alla lampor och elektriska apparater har en viss effekt. En ordinär vattenkokare till exempel kan ha en effekt i genomsnitt på 2 000 watt, eller 2 kilowatt (2kW). Är vattenkokaren igång en timme så har den förbrukat 2 kilowattimmar (2 kWh) el.
I en enkel formel uttryckt: 2 kW x 1h = 2 kWh. Energi är alltså lika med effekt gånger tid.
Olika elektriska apparater och anordningar kan
•
Senast uppdaterad: 2025-01-10
Energi anger en mängd, exempelvis hur mycket el som används under en timme. Effekt avser hur mycket energi som används per tidsenhet. Effekt och energi är alltså kopplade till varandra, ökar effekten så ökar också energin.
Sambandet mellan energi och effekt kan förklaras genom två exempel. Ett exempel är hur snabbt en mobil kan laddas. Om du har en mindre laddare med låg effekt tar det lång tid att ladda klart telefonen. Om du istället har en större laddare med hög effekt tar det kort tid att ladda klart telefonen. Mängden energi som går åt för att ladda telefonen är lika stor, men laddtiderna skiljer sig åt.
Ett annat exempel är belysning på kvällen mellan 18:00 och 22:00. Om du har en lampa med låg effekt kommer den förbruka lite energi. Om du istället har en lampa med hög effekt kommer den förbruka mycket energi. Mängden energi som går åt för att ha lamporna på skiljer sig åt, men de har varit tända lika länge.
Ytterligare exempel ges i filmen
•
Senast uppdaterad: 2025-01-10
Sverige behöver ett stabilt och välfungerande elsystem. Ibland uppstår situationer där systemets förmåga brister. Tre vanliga begrepp för att beskriva dessa brister är elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist. För att undvika brister i systemet krävs insatser som att bygga ut elproduktionen eller förstärka kraftnätet. Här förklarar vi skillnaden mellan dessa tre begrepp och deras påverkan på elsystemet.
Elbrist inträffar när den totala elproduktionen inte räcker för att täcka efterfrågan under en viss period. I samhällsdebatten avser man oftast brist på el över en ettårsperiod. Detta kan till exempel ske om en stor del av Sveriges kärnkraft är ur drift som vattenkraftens magasin har låga nivåer. När elen inte räcker till riskerar både hushåll och industrier att drabbas av bristande elförsörjning. I Sverige har elbrist varit ovanligt. Senast landet upplevde elbrist var år 2010, då Sverige var nettoimportör av el. Se graf Nettoexport av el ovan.
Ef