Hur giftigt är kreosot

Annonsen från 1868 i Wermlands Dagblad är intressant. Mycket riktigt ruttnar furu i kontakt med mark efter 4-5 år. Troligen hade det inte använts kreosot i större omfattning eftersom man inte skrev ut längre tid än 20 års skydd gällande furu. Idag vet vi att hållbarheten efter ordentlig indränkning kan vara längre än så, särskilt om det behandlade träet ligger i dränerande skikt.

Samtidigt och sentida med uppfinnandet av kreosot fanns stora problem med bl.a. virkesförstörande hussvamp. I synnerhet gällde det i fuktig miljö närliggande mark i hus. Man började i mitten av 1800-talet och framåt att bygga fler källare än tidigare och redan efter något år kunde hussvampen ha förstört bärande delar av konstruktionsvirket.

Både faktisk skaderisk och rädsla inför hussvamp gjorde att man började använda kreosotbehandling eller senare andra kemiska rötskyddsbehandlingar i kvalitetssyfte vid husbyggnation och renovering. 

Karbolinoleu

•

Gotland – Kreosot kan ha orsakat kvigdöd

Nu visar det sig att det kan vara kreosot – ett mycket giftigt ämne – som kvigorna fått i sig. Och misstankarna riktas mot en nedlagd brädgård där man impregnerat virke med kreosot i 40 års tid.

Lantbrukaren Jonas Kysinger har 450 kor på gården i Vall på mellersta Gotland. Det är 10 färre än vad han hade innan sommaren.

– Vi hade veterinär på plats väldigt snabbt, men eftersom symptomen var okända fick de inte rätt behandling. Och i det här fallet hade det kanske inte hjälpt ändå, säger Jonas Kysinger.

Det var i somras som flera av hans kvigor dog efter att ha blivit förgiftade. Prover på vatten, bete och vävnad skickades för analys, men svaren visade inga spår av giftiga ämnen. Då skickades istället urinprover från korna till ett speciallabb i Kanada. Och där hittade man höga koncentrationer av naftalen- och flourene-föreningar i urinen, ämnen som bland annat finns i kreosot.

– Vi är glada att vi fått svar. Men samtidigt kan man bli oro

•

Användningen av träskyddsmedlet kreosot begränsas inom EU

Kreosot används för att impregnera trä som skydd mot angrepp av rötsvamp. Det är klassat bland annat som cancerframkallande och giftigt för jord- och vattenlevande organismer.

Att kreosot fortsatt får användas för järnväg och el- och telenät är för att EU bedömer att nyttan med kreosot överväger riskerna, men även för dessa användningar skärps villkoren. Nybehandlade varor får bara säljas i de länder som idag inte har hittat alternativ till kreosot och som anser sig ha behov av dessa varor. Efter ett initiativ från Sverige så upprättas en lista över de länder där det föreligger ett behov av kreosotbehandlade varor.

Tillverkare av andra kreosotbehandlade varor än de som finns på listan får sälja slut på sina lager fram tills april 2023. Godkännandet trädde i kraft i oktober 2022 och gäller i sju år.

Kreosot används idag för industriell impregnering av järnvägssliprar samt el- och telefonstolpar. Användningen av kreosot beg