Hur ser prognosen för
•
Senast uppdaterad: 2024-12-30
Under år 2024 har tillväxten varit låg, men de flesta prognosmakare ser framför sig en högre tillväxt år 2025. Ekonomin väntas sedan växa med cirka 2 procent.
Under 2024 började inflationen falla mot inflationsmålet, vilket fick centralbanker att sänka räntorna. Försvagad köpkraft och högra räntekostnader bidrog till låg konsumtion och pessimism bland hushållen under år 2024. I takt med fallande räntor har hushållens optimism börjat återvända även om stämningen i ekonomin som helhet fortfarande är svag. Prognosmakarna räknar i genomsnitt med att BNP kommer att växa cirka 2 procent år 2025.
Eftersom Sverige är ett exportberoende land är utvecklingen i Sverige beroende av hur det går för ekonomierna i vår omvärld. I tabellen nedan redovisas de internationella BNP-bedömningarna från Konjunkturinstitutets senaste fullskaliga prognos.
Senast uppdaterad: 2024-12-30
av Jacob Öljemark
Det är fritt att använda sig av våra diagram men ange gärna Ekonomifa
•
Hur ser en bra efterfrågeprognos ut?
Den hårda sanningen är att prognoser till sin natur är i bästa fall gissningar. Ju mer data man har, desto bättre blir naturligtvis dessa gissningar.
Men det finns fortfarande en mängd faktorer som kan förändra landskapet.
Om du inte lyfter fram dessa faktorer kommer de snabbt att motverka din prognos framför dina ögon.
Så hur gör de bästa företagen i landet för att förutse efterfrågan? Hur bedömer de kontinuerligt vad deras kunder vill ha och anpassar sina insatser till detta?
Här är några tips:
1. Kontinuerlig validering avgör processen för prognostisering av efterfrågan
Marknadsinsikter kan ta statistiska prognoser baserade på historiska försäljningsdata och ge dem en gåva av framsynthet. Säg att du säljer kontorsutrustning och att du har sålt slut på bärbara datorställ kontinuerligt under låsningen, betyder det att du kommer att fortsätta med det nu?
Eller innebär det faktum att folk återgår till kontorslivet att försäljningen kommer
•
Så rätt (eller fel) har Riksbankens prognoser
Riksbanken gör regelbundet en egen prognos för hur styrräntan kommer att utvecklas de kommande åren. Men hur väl stämmer prognosen överens med verkligheten?
Fem gånger per år fattar 👈 Tryck här beslut om nivån på I samband med det publicerar Riksbanken även den penningpolitiska rapporten där de förutom att motivera sitt beslut kring styrräntan också presenterar en prognos över hur man tror att nivån på styrräntan kommer att utvecklas de närmsta åren.
Vi ska titta på prognosen och det faktiska utfallet för att se hur väl de två stämmer överens.
Jakten på lagom inflation
Riksbankens övergripande mål är att nå en inflation på 2 procent och även om den senaste tidens stora bekymmer har varit den höga inflationen så var det inte länge sedan problemet var det motsatta.
I början av 2015 införde Riksbanken för första gången minusränta för att motverka den låga inflationen. Minusräntan skulle komma att hålla i sig i flera år, men i den fö