Hur mycket bistånd får

Den 1 januari 2025 höjs försörjningsstödet med 2,8 procent. Här kan du läsa om de nya beloppen.

Höjningen bygger på regeringens beslut om riksnormen, som styr storleken på försörjningsstödet.

LÄS ÄVEN:
Så vill regeringen begränsa bidragen ytterligare

2025 års höjning blir något större än väntat. Riksnormen brukar följa prisbasbeloppet, vilket höjs 2,6 procent 2025. Senast, den 1 januari 2024, höjdes riksnormen för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd med 8,7 procent. Ett år tidigare, 1 januari 2023, var höjningen 8,6 procent.

LÄS ÄVEN:Så mycket höjs bidrag och ersättningar
OCH:Försörjningsstödet har smygsänkts med 2000 kronor

Allt fler sjuka får ingen annan ersättning än försörjningsstöd

Läs även detta reportage i tidningen Arbetet om att vara sjukskriven och tvingas leva på försörjningsstöd.

Vad är ekonomiskt bistånd?

Ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) kan man ansöka om hos sin kommun. Biståndet har två delar;

• dels försörjningsstöd (

  •

  Allt annat än utveckling i årets internationella biståndsstatistik

  OECD:s statistik för det internationella biståndet 2023 visar en ökning av det samlade biståndet för femte året i rad. Samtidigt sker det en minskning till insatser som bekämpar fattigdom i låg- och medelinkomstländer. Det är istället långivning till inte minst Ukraina, det humanitära biståndet, och ökat multilateralt stöd till framförallt Världsbanken som står för ökningarna.

  OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) tar varje år fram statistik över medlemsländernas bistånd (på engelska ODA – Official Development Assistance). Biståndet ökade i absoluta siffror jämfört med förra året till 223,7 miljarder dollar. Summan motsvarar 0,37 procent av givarländernas sammanlagda BNI. 2022 var andelen 0,36 procent.

  Sveriges bistånd ökar – eller minskar?

  Sveriges bistånd hamnar på 0,91 procent av BNI, vilket innebär en ökning jämfört med 2022, då andelen av BNI var 0,89 procent. Ändringen handlar d

  •

  Kakor på scb.se

  Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Sedan dess har antalet stadigt minskat och var 2019 nere på nästan samma nivå som 1990. Mellan 2019 och 2020 ökade antal helårsekvivalenter kraftigt i och med att fler personer försörjdes av ersättningar avseende arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder i samband med att pandemin slog till. Den högre nivån låg kvar även 2021, för att därefter falla tillbaka under 2022 och 2023, till de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade i början av 90-talet.

  Under 2023 minskade antalet som försörjdes av arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning samt etableringsersättning medan ersättningsformerna arbetslöshet och sjukpenning ökade.

  Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för 29,3 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2023 minskade