Hur slår sig trä
•
Träets fuktrörelser
Fuktkvoten i otorkat barrträvirke är upp till 160 % i splintveden och upp till 50 % i kärnveden. Vid torkning avgår först det fria vattnet i fibrernas cellhålighet. När fuktkvoten sedan når fibermättnad, vid cirka 30 % fuktkvot, börjar fukten i cellväggarna att lämna virket, och det är detta som bland annat gör att träet börjar krympa. Virket börjar först krympa i virkets yttre delar för att senare krympa längre in. Detta ger torksprickor om torkningstemperaturen är för låg eller om torkningen går för fort. Krympningen i virkets yttre delar förorsakar också höga torkningsspänningar, vilket kan minskas genom en konditioneringsfas efter torkningen.
I en bräda eller planka är ofta årsringarna krökta. Därför har man sällan en ren tangentiell eller radiell krympning. En tumregel &au
•
Hur ska man hindra att virke slår sig?
När jag platsbyggde en garderob slog sig några av de egentillverkade luckorna (ram i furu, spegel 7 mm plywood). Eftersom jag såg detta när jag tillpassningsmonterade luckorna, dvs innan lackning, så kunde jag fortfarande göra något. Jag ”målade” dem med vatten så att de blev rätt så blöta, varefter jag spände dem så att skevheten blev inverterad (ex: om nedra vänsterhörnet stack ut 5 mm så pressade jag det bakåt 10 mm). Lät stå över en natt eller två. Vissa luckor krävde att proceduren upprepades 1-2 gånger. Nu har i alla fall garderoben stått i ett år utan att något slagit sig.
- Inloggade ser högupplösta bilderGratis och tar endast 30 sekunder
•
Formförändringar
Under trädets första levnadsår bildas det man kallar juvenilved som omsluter märgen i trädets centrum. För en del träslag förorsakar juvenilveden formförändringar framförallt i longitudinell riktning.
Moget trä ändras lite i den longitudinella riktningen (< 0,1 procent) mellan fuktigt och torkat tillstånd, juvenilved kan ändra sig upp till 2,5 procent. När juvenilveden torkar krymper veden avsevärt mycket mer, vilket kan resultera i sprickor och formförändringar.
Egenskaper som reaktionsved (tjurved), ungdomsved och växtvridenhet inverkar också på virkets rakhet. Trädstammar som har en större växtvridenhet än 3°, det vill säga träd där fibrerna lutar mer än 3° i förhållande till märgen, ger med största sannolikhet ett sågat virke med oacceptabelt stor skevhet.
Tjurved