Hur går en revolution
•
Industrialiseringen och dess konsekvenser
Revolution. Ordet brukar användas när samhället förändras snabbt och ibland även våldsamt. Men en revolution kan också vara långsam och fredlig. Det som alla revolutioner har gemensamt är att de förändrar samhällen i grunden. Som den industriella revolutionen.
Till skillnad från andra revolutioner, som den franska revolutionen, är det svårt att säga exakt när den industriella revolutionen börjar och slutar. Har den ens slutat? Varje år dyker det upp nya uppfinningar, kanske en bättre mobiltelefon, en smartare tv, robotar som kan klippa gräs eller operera cancer. Vi är fortfarande inne i den industriella revolutionen och kommer förmodligen vara det under lång tid. Den industriella revolutionen börjar med ny utveckling som gör jordbruket mer effektivt.
Men tusentals bönder blir arbetslösa. De tvingas flytta - från landsbygden in till städerna - det kallas urbanisering. I städerna börjar de arbeta i fabriker. En helt ny samhällskl
•
Ryska revolutionen – oundviklig och katastrofal
Februarirevolutionen 1917 gjorde slut på det 300-åriga ryska tsarväldet och Oktoberrevolutionen införde ett nytt samhällssystem byggt på idéer och tvång, samt påverkade i form av Sovjetunionen starkt Europas och världens utveckling under hela 1900-talet. Till 100 års-minnet av detta har det hållits ett otal konferenser och utgivits en mängd böcker. En bra bok är engelsmannen Geoffrey Swains A Short History of the Russian Revolution (I. B. Tauris, London & New York 2017) som sammanfattar forskning och identifierar väsentliga faktorer. Dock tar han inte med utvecklingen inom kulturen.
I polemik med bland andra sovjetforskningens nestor Leonard Schapiro menar Swain att den ryska arbetarklassen efter demonstrationerna och strejkerna i januari 1905, som tvingade tsaren att inrätta ett parlament (duma) och proklamera demokratiska rättigheter, var revolutionär snarare än reformistisk. Medan tsarmakten under åren därefter stegvis i
•
Köp direkt från Fronesis
Förra året hade hundra år förflutit sedan den ryska revolutionen 1917. I år är det femtio år sedan den revolutionära vågen svepte över världen 1968. Dessa årtal har kommit att symbolisera två av de viktigaste revolutionära händelserna under 1900-talet.
Men revolutionen är inte bara något som varit, utan kan också kasta nytt ljus över vår samtids fantasilöshet i fråga om framtiden. I en tid då revolution – tanken om ett radikalt brott med den rådande ordningen – är frånvarande, riskerar nämligen föreställningen om att det inte existerar några alternativ till det rådande över huvud taget att breda ut sig. Genom att blicka tillbaka på historiska händelser som de franska, amerikanska och ryska revolutionerna kan vi återupptäcka framtiden som någonting öppet, ovisst och hoppfullt.
I detta nummer av Fronesis, frågar vi oss vad idén om revolution går ut på, hur den manifesterat sig i historiska händelser och vad den kan innebära för oss i dag. I fyra tematiska