Hur går räkfiske
•
Fiskar räkor i nationalparken
– Då kände vi naturligtvis att vår inkomst och våra företag som vi satsat på var hotade och vi ställde oss på barrikaden givetvis, säger Resöfiskaren Jan-Olof Hellberg, som var med i förhandlingarna från början.
Men till slut träffades en ovanlig överenskommelse som innebar att bottentrålning efter räka med skonsamma metoder kunde fortsätta även när området senare blev nationalpark.
Överenskommelsen mellan yrkesfiskare och övriga intressenter har betecknats som en förutsättning för att Kosterhavets nationalpark kunde bildas som enda marina nationalpark i Sverige. Den innebär att räkfisket har kunnat fortsätta med specialredskap och med regler för hur fisket skall gå till.
Parterna enades om Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen år 2000 och 2001 trädde överenskommelsen i kraft som lag
•
Räkfiske i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön
Fisket efter nordhavsräka bedrivs med bottentrål. Både enkel och dubbel trål används av de svenska fartygen. Allt räkfiske sker (sedan 2013) med artsorterande rist. Räkfiskare ska ha ett särskilt tillstånd.
Utanför trålgränsen får de fartyg som också har fiskkvot montera en s.k. tunnel över risten så att även stor fisk kan fångas samtidigt som räkorna. Innanför trålgränsen får räktrålning inte ske vid djup grundare än 60 m, fisktunnel får inte användas och det finns begränsningar för trålens storlek. Ungefär hälften av fiskeansträngningen 2015 var i fisket utan fisktunnel (småskaligt och kustnära).
Fisket bedrivs framför allt centrala i Skagerrak utanför Bohusläns kust och längs norska rännan ut i No
•
Smögenräkor
Räkfisket i Norden har mycket gamla anor. I norra Bohuslän gjordes år 1897 försöksfisken i Gullmarn strax söder om Lysekil och 1902 började man använda små trålar efter segelfartyg. Bestånden i Gullmarn räckte inte långt så ett par båtar från Smögen började istället fiska på sitt hemmavatten. Yrkesfiskarna på Smögen var mycket innovativa och framgångsrika då de var inte främmande för att pröva nya redskap och idéer som kunde effektivisera fisket. 1903 var till exempel två fiskelag från ön de allra första att installera motorer i sina fiskebåtar. Världskriget medförde naturligtvis en nedgång i räkfisket men efter 1924 tog det åter fart. Smögenbåten LL 16 Vale var det första svenska fiskelag som 1928 började tråla räkor v&aum