Hur går räkfiske


  • Både enkel och dubbel trål används av de svenska fartygen.
  • Lösningen innebär att en rist har placerats framför trålen och sorterar bort bifångster som slipper ut innan de går in i trålen.
  • Ju fler räkor som fångas, desto tyngre blir nätet på 7 x 70 m.
  • hur går räkfiske
  • Fiskar räkor i nationalparken

    2022-06-09Räkfisket i Kosterfjorden var nära att sätta stopp för bildandet av Kosterhavets nationalpark när det från början talades om att förbjuda allt fiske i området.
    – Då kände vi naturligtvis att vår inkomst och våra företag som vi satsat på var hotade och vi ställde oss på barrikaden givetvis, säger Resöfiskaren Jan-Olof Hellberg, som var med i förhandlingarna från början.
    Men till slut träffades en ovanlig överenskommelse som innebar att bottentrålning efter räka med skonsamma metoder kunde fortsätta även när området senare blev nationalpark.

    Överenskommelsen mellan yrkesfiskare och övriga intressenter har betecknats som en förutsättning för att Kosterhavets nationalpark kunde bildas som enda marina nationalpark i Sverige. Den innebär att räkfisket har kunnat fortsätta med specialredskap och med regler för hur fisket skall gå till.

    Parterna enades om Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen år 2000 och 2001 trädde överenskommelsen i kraft som lag

    Räkfiske i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön

    Fisket efter nordhavsräka bedrivs med bottentrål. Både enkel och dubbel trål används av de svenska fartygen. Allt räkfiske sker (sedan 2013) med artsorterande rist. Räkfiskare ska ha ett särskilt tillstånd.

    Utanför trålgränsen får de fartyg som också har fiskkvot montera en s.k. tunnel över risten så att även stor fisk kan fångas samtidigt som räkorna. Innanför trålgränsen får räktrålning inte ske vid djup grundare än 60 m, fisktunnel får inte användas och det finns begränsningar för trålens storlek. Ungefär hälften av fiskeansträngningen 2015 var i fisket utan fisktunnel (småskaligt och kustnära).

     

    Fisket bedrivs framför allt centrala i Skagerrak utanför Bohusläns kust och längs norska rännan ut i No

    Smögenräkor

    Räkfisket i Norden har mycket gamla anor. I norra Bohuslän gjordes år 1897 försöksfisken i Gullmarn strax söder om Lysekil och 1902 började man använda små trålar efter segelfartyg. Bestånden i Gullmarn räckte inte långt så ett par båtar från Smögen började istället fiska på sitt hemmavatten. Yrkesfiskarna på Smögen var mycket innovativa och framgångsrika då de var inte främmande för att pröva nya redskap och idéer som kunde effektivisera fisket. 1903 var till exempel två fiskelag från ön de allra första att installera motorer i sina fiskebåtar. Världskriget medförde naturligtvis en nedgång i räkfisket men efter 1924 tog det åter fart. Smögenbåten LL 16 Vale var det första svenska fiskelag som 1928 började tråla räkor v&aum