Hur mäts sänkan
•
En vanlig sänkningsreaktion (SR) mäter antalet millimeter som de röda blodkropparna (erytrocyterna) sjunker på en timme.
Snabbsänkan mäter istället halten av ett ämne i blodet (C-reaktivt protein), som ökar vid inflammationer och när vävnader i kroppen bryts ner.
I en jämförelse med sänkan stiger CRP snabbare vid inflammationer och normaliseras också mycket snabbare när man blivit frisk.
En helt frisk person har som regel en snabbsänka (P-CRP) under 3, däremot anses värden under 5 inte vara av kliniskt betydelse under ett akut sjúkdomsförlopp varför man ej mäter lägre än 5 i denna analys.
- Vid vanliga förkylningar eller urinvägsinfektioner ser man ett normalt CRP, det vill säga under 10.
- Vid bakteriella infektioner som påverkat vävnaderna mer brukar CRP vara kring 50 eller högre.
- Det är en glidande övergång från normalt till sjukligt. Värden på över 200 förekommer vid kraftiga inflammationer.
Vid virussjukdomar stiger CRP mindre än vid bakterieinfekt
•
Sänkningsreaktion
Sänkningsreaktion (SR), vanligen sänka, är ett test som utförs på blod för att finna tecken på kronisk inflammation eller annan sjukdom. Testet mäter hur snabbt de röda blodkropparna sjunker när blodet får stå i ett rör med ett tillsatt antikoagulans, vanligen citrat. Den plasmapelare som då uppstår mäts i millimeter efter en timmes sedimentation och utgör sänkningsvärdet. Värdet anges i enheten millimeter per timme (mm/h). Ett SR-värde under 20 mm/h kan i allmänhet anses vara ett normalt värde.[1] Normalvärdet är könsberoende och stiger med ökande ålder samt vid graviditet.[1]
Reaktionen
[redigera | redigera wikitext]Hur snabbt blodkropparna sjunker beror på deras tendens till så kallad myntrullebildning,[1] vilken avgörs av deras konformation och blodets plasmainnehåll (speciellt påverkar immunoglobulin och fibrinogen). Om plasman är rik på inflammatoriska proteiner (akutfasreaktanter), ökar myntrullebildningen och därmed även sän
•
Sänka (SR) är en klassisk metod att mäta hur snabbt blodkropparna sjunker nedåt i ett rör under 1 timma. Fenomenet orsakas av att röda blodkroppar bildar s k myntrullar vid förändringar i halterna av vissa plasmaproteiner (högmolekylära proteiner; speciellt fibrinogen och immunglobuliner). Metoden beskrevs först av Robin Fåhraeus och utvecklades senare (1921) av Alf Westergren.
Förhöjd SR är ett ospecifikt fynd och kan orsakas av en mängd sjukdomar, men även av andra tillstånd. Internationellt anses SR vara av tveksamt kliniskt värde med undantag för att styra behandling vid temporalisarterit, polymyalgia reumatica samt reumatoid artrit. I Sverige har SR traditionellt sett använts som en sjukdomsmarkör och metoden har fortfarande en plats inom rutinsjukvården.
Normalvärden för SR
Kvinnor < 20 mm
Män < 15 mm
Mini-SR ger något högre värden.
Rörets läge, eventuellt drag och analystemperatur kan påverka resultatet.