Hur bor småfåglarna på

Inspiration / Djur och natur

För att klara de kalla vinternätterna behöver vissa fågelarter öka sin kroppsvikt med 10 procent. Varje dygn. "Tänk på hur korta dagarna är, så förstår du vilken bedrift det är! Skulle jag som väger 85 kilo göra samma sak skulle jag behöva öka vikten med 8,5 kilo. Jag skulle behöva äta ofantligt mycket, ofantligt fort", säger Anders Brodin, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.

Anders Brodin har i sin forskning speciellt inriktat sig på minne och kognition hos djur. Kombinerat med ett stort intresse för fåglar har det bidragit till studier om fåglars förmåga att skapa rutiner för att lagra mat för vintern. Han är nu högaktuell med en ny bok om talgoxen, "Smartast bland mesar".

– För vissa arter, som entita, talltita och tofsmes, går hela året eller om du hellre vill, hela livet undantaget häckningsperioden, ut på att samla och lagra mat för att överleva de kalla vinternätterna.

Fett is

•

Så klarar fåglarna kylan i vinter

Även om många fåglar flyttar söderut under vintern så finns det en hel del fåglar som uthärdar kylan. För att klara det använder de många olika metoder.

Fåglar är precis som oss människor varmblodiga och håller en temperatur på ungefär 41 grader. För att klara en lägre temperatur behöver övervintrarna därför använda olika taktiker. Sparvar samlas till exempel gärna nära varandra i täta buskage och burrar upp sig. Gärna genom att sticka in huvud och fötter och göra sig nästan runda som bollar. Det gör även många andra småfåglar.

– Stora fåglar gör som oss. De tar på sig ett extra isolerande lager, vilket i deras fall innebär att det växer ut ett till lager med småfjädrar, säger fysiologen David Swanson på University of South Dakota.

Andra fåglar, som finkar och mesar, förser sig med ett extra fettlager som skydd mot kylan och som energikälla. Upp till 10 procent av deras kroppsvikt kan under vintern vara fett. En fågelmatning med fe

•

Höst, vinter och tidig vår är en bra tid för att undersöka var fåglar bott. Under sommaren när trädens blad har gömt undan bona är det svårt att upptäcka dem och det är risk att man stör fåglarna. 
När bladen fallit från träden kan vi upptäcka övergivna fågelbon, stora som små. 
Om de fallit till marken kan vi ta med dem och studera vad fågalrna använt för bomaterial. Om de sitter kvar uppe i träden kan vi låta dem vara kvar, kanske kan de återanvädas nästa vår.

Gissa och sök svar på vem som bott i det bo ni fann? Storleken på boet kan vara en ledtråd, eller hur det är byggt. Vi kan lära oss om hur fåglar bor utan att störa dem vid denna årstid. Ett hål i ett träd kan ha varit blåmesens bostad, ett stort risigt bo som smalnar av neråt