Hur lång får kosmos
•
har fått smeknamnet Farfarout – långtlångtborta. För närvarande befinner den sig 132 astronomiska enheter från solen, det vill säga 132 gånger längre bort än jorden. Storleken är antagligen omkring 400 kilometer tvärs över, kanske tillräckligt för att kunna räkna Farfarout som en liten dvärgplanet.
Den ljussvaga rymdstenen upptäcktes för första gången 2018. Forskare från olika institutioner har sedan följt den med hjälp av teleskop i Chile och Hawaii för att bestämma dess bana, som visade sig vara mycket elliptisk. Det tar omkring tusen år för Farfarout att gå ett helt varv runt solen, och i den närmaste punkten kommer den innanför planeten Neptunus bana. Det kan rentav vara en passage nära Neptunus som först slungade Farfarout mot solsystemets ytterkanter.
Det finns antagligen ett stort antal okända himlakroppar bortom Pluto, men astronomerna vet än så länge ganska lite om dem. Med ny teleskopteknik blir det möjligt att kartlägga fler av dem och snart kanske forskare h
•
“What a time to be alive!” borde vi allt oftare utropa. Det har aldrig varit lättare att ta del av rymdforskningen än vad det är idag. Här listas därför en sida för den som vill känna sig både liten och stor samtidigt, en interaktiv karta över jordens utseende genom tiderna samt en lista på lite musikalisk förkovran.
1. Scale of the Universe
Här kan du zooma in och ut och se hur olika objekt förhåller sig till varandra storleksmässigt. Direkt vid start står zoom-pinnen på det vi känner till bäst; oss själva och det vi oftast ser omkring oss och redan kan relatera till i skala. Det enda du behöver göra är att aktivera Adobe Flash Player (om du inte redan gjort det) och trycka på START.
Zoomar du ut kommer du snart känna dig mycket liten. Förbi dig på skärmen strömmar dinosaurier, skyskrapor, asteroider, planeter och stjärnkluster tills du når den yttersta gränsen av det synliga universum. Vid det här laget kanske du inte känner dig så viktig längre. För att råda bot på denna k
•
Big bangs ojämnheter i aldrig tidigare skådad detalj. Plancks nya karta över kosmos innehåller spår av ännu oförklarade fenomen från när universum föddes. Bild: ESA/Planck-samarbetet
– Universum är lite underligt på stora skalor.
Så summerade kosmologen George Efstathiou vår nyaste bild av kosmos. Det är 15 månader av observationer med det europeiska rymdteleskopet Planck som ligger bakom den mest detaljerade karta hittills över den kosmiska bakgrundsstrålningen, det mycket svaga ljuset som är kvar efter big bang.
Mätningarna visar upp ett universum som vi känner igen – och så spår av något alldeles oförklarligt nytt.
I stort sett bekräftar alltså Planck bilden av ett expanderande, accelererande universum som mest består av saker som vi inte förstår, den mörka materian och den mörka energin. Så långt är Planck helt överens med de tidigare, suddigare och mindre känsliga bilderna som vi fått från satelliterna WMAP (vars sista uppdatering kom i december) och innan d