Hur benämns en praktiskt

Magnus Myrberg7 november 2023

Vad ska vi laga idag?

”Vad ska vi laga idag?” är nog den vanligaste frågan jag får som lärare i hem- och konsumentkunskap (HKK). En glad och ivrig fråga som ofta ställs utanför salen eller i dörren, innan jag hunnit säga hej och välkomna till mina elever. På andra plats bland de ofta förekommande frågorna placerar sig ”när ska vi börja?”. En mer trött eller rastlös fråga som ibland yttras av en eller flera elever under (även nog så korta) genomgångar. På tredje plats kommer ”kan vi inte baka kladdkaka?”. Dessa tre-i-topp-frågor säger något om elevernas förväntningar och syn på ämnet. Det är det praktiska arbetet, att göra något i köket, laga mat och baka, som står i fokus.

Ni kan v&au

•

Begreppet "pratiskt-estetiska" ämnen, ä.k. PREST-ämnen

Visste du att det inte finns något juridiskt styrdokument idag som fastslår att det finns en ämnesgrupp som benämns "praktiskt-estetiska ämnen" i grundskolan? Det har funnits tidigare, i Lgr62, med har sedan dess kontinuerligt modifierats och slutligen tagits bort. Ändå talar alla om det, lärare såväl som politiker, som något givet i en kunskapshierarki som jag vill problematisera här.
Ett exempel är regeringens lärarutbildnings-proposition "bäst-i-klassen" som nu är klubbad. Däri görs en tydlig skillnad på olika ämnen i grundskolan och man marginaliserar tydligt skolämnen som är traditionellt icke-akademiska. Dessa ämnen, exempelvis slöjd och hem-och konsumentkunskap, saknar i hög grad ämnesdidaktiks forskning. Det kan handla om undersökningar av vad som är ämnets specifika kunskap och karatär, hur lärandet sker och varför ämnet finns i grundskolan. 
Det är högst troligt att dessa frågor skjuts undan ytterligare i den

•

Praktisk teologi

Praktisk teologi är en teologisk disciplin. Som akademiskt ämne i Sverige benämns det även kyrkovetenskap.

Den praktiska teologin studerar kyrkans verksamhet i historia och nutid. Det gäller gudstjänsten, predikan, undervisningen, själavården eller diakonin, men också hur människor ger uttryck för den kristna tron tillsammans med andra. Den speciella del därav som psalmhistorien utgör studeras i hymnologin.

Gudstjänstlivet och liturgiken är ett av ämnets viktigaste delområden. Predikan förr och nu såsom faktisk företeelse och de teorier som har framställts om den är föremål för undersökning inom homiletiken.

Särskilt nutidsorienterade är studierna rörande församlingsarbete och diakoni samt själavård, där speciellt den enskilda människans, men också gruppens vitala problem dryftas.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Theologie är fornfranska från 1300-talet i betydelsen filosofiskt förhållningssätt till den Kristna doktrinen. Från latinets