Hur mycket mm nederbörd
•
Maximal dygnsnederbörd
Mätmetoderna för nederbördsmätning skiljer sig åt mellan de olika mätstationerna. Mätningarna vid Observatorielunden sker manuellt två gånger per dygn, vilket ger ett sammanlagt dygnsvärde. SLBs och SVOAs stationer är automatiska mätstationer, där nederbörden registreras per tidsenhet. Därmed kan nederbördsintensiteten (t ex mm/tim) redovisas, vilket inte är möjligt för Observatorielunden. Vissa år finns data tillgängligt från alla mätstationer, medan medelvärdet andra år baseras på betydligt färre stationer, beroende på driftstörningar.
Observatorielunden
Den maximala dygnsnederbörden vid Observatorielunden har ökat något sedan mätseriens start år 1961. Medelvärdet för referensperioden 1961-1990 var 30,2 mm, jämfört med 32,5 mm för den nya normalperioden 1991-2020. Detta motsvarar en ökning med ca 8 procent. Statistiken visar att årets största nederbördstillfälle oftast infaller under sommaren, främst i juli och augusti.
Det är ovanligt med en dygnsnede
•
Nederbörd
Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär. Formellt lyder definitionen att nederbörd är alla flytande eller fasta former av vattenpartiklar som har sitt ursprung i atmosfären och faller ner till jordens yta.[1] Nederbörd inkluderar formellt således inte exempelvis fallande sand från sandstormar eller fallstrimmor.
För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontnederbörd och konvektiv nederbörd. Moln som avger nederbörd benämns med det ytterligare kännetecknetpraecipitatio.
Nederbörd förekommer i form av regn, snö och hagel samt mellanting. I vilken form nederbörden faller beror särskilt på temperatur och luftfuktighet.[2] Ofta anges mängden nederbörd i millimeter där metersystemet används, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken om det inte sjönk undan. 1 millimeter nederbörd är samma sak som 1
•
Kolla vädret idag – sök på din ort
När vi meteorologer pratar om nysnömängder är det bara mängden som faller som vi refererar till. Det innebär att om det blåser och snöar kanske snödjupsökningen blir mindre än nysnömängden som fallit, det är värt att komma ihåg.
Fluff-faktorn
En faktor som har stor betydelse för hur mycket nysnö det blir är den så kallade fluff-faktorn, alltså i princip hur mycket luft som finns inuti snötäcket som bildas. Alla har väl varit med om att när det snöar lätt och är kallt så blir snön som lägger sig så fluffig och lätt att man enkelt kan borsta bort den och högen som bildas blir ganska liten. Är det istället nära 0 grader och nysnödjupet detsamma är det tungt att skotta och snövallarna växer snabbt.
Detta är alltså fluff-faktorn, och den beror på temperaturen, men i viss mån även luftfuktighet. Den generella regeln är att 1 millimeter nederbörd (alltså 1 liter per kvadratmeter) ger 1 centimeter nysnö. Men den regeln gäller bara nära 0 grader, fö