Hur uppstår jästceller
•
KronJäst för Matbröd
Svensk färsk jäst som har optimal jäskraft i degar för matbröd.
KronJäst för Söta Degar
Svensk färsk jäst som har optimal jäskraft i söta degar, t ex vetebröd.
KronJäst Ekologisk
KronJäst Ekologisk är en färsk jäst som är producerad på ekologiska råvaror och som är KRAV-märkt och certifierad av KRAV.
KronJäst Torrjäst för Matbröd
Torkad svensk jäst som har optimal jäskraft i degar för matbröd.
KronJäst Torrjäst för Söta Degar
Torkad svensk jäst som har optimal jäskraft i söta degar med tillsatt socker.
KronJäst Surdeg Fullkornsvete
KronJäst Surdeg behöver man inte mata, den är klar att blanda ner i degen direkt vid degberedningen.
KronJäst Surdeg Råg
En surdeg med levande surdegskultur som kan användas direkt, spontant och enkelt.
KronJäst
KronJäst är ett svenskt varumärke som har jäst degar i mer än 100 år åt hemmabagare, bagerier & konditorier.
•
Om jäst och jäsning
Korn och havre innehåller mycket litet, eller inget gluten och kan därför inte jäsa. För att få råg- och vetedegar att jäsa tillsätter man jäsmedel eller sätter fart på en naturlig surdegsjäsning. Själva jäsningen uppstår genom att koldioxid bildas.
För rågbröd var den ursprungliga jäsningsmetoden självjäsning, alltså surdeg. Det vanliga var degtrågsjäsning eller självsurnad deg. I deg som får stå en tid inträder jäsning genom mjölksyrebakterier och degen surnar. När det var dags att baka väcktes surdegen, som torkat fast i baktråget, till liv. Surdegsjäsning förekom mycket tidigt vid bakning av rågbröd i Mellan- och Nordeuropa och i Medelhavsområdet.
Midsommarjäst
I Sverige finns en rik dokumentation om midsommarjäst. Det var en surdeg där degvätskan var dagg insamlad på midsommarnatten eller vatten från en nordrinnande bäck.
Ett storbak var alltid ett vanskligt företag. Det gällde ju att lyckas med brödbaket för en lång period! För att gardera sig använde
•
Jäsning
- För andra betydelser, se Jäsning (olika betydelser).
Jäsning eller fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar utan syre. Jäsning är således en anaerob process, och den kan exempelvis leda till att organiska syror, alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Jäsningsprocesserna är exoterma, det vill säga frigör energi. Jäsning/fermentering kan utföras av många olika typer av organismer, bland annat i människans muskelceller vid intensivt arbete eller av olika typer av mikroorganismer. Inom mikroorganismerna kan såväl jästsvampar som bakterier orsaka olika former av fermentering. Jäsningsprocesser har många praktiska och tekniska tillämpningar. Redan under bronsåldern användes jäsning för att konservera mat.[1]
Genom inflytande från det engelska uttrycket fermentation, som både kan översättas till jäsning, syrning och fermentation[2], förekommer uttrycket fermentering (eller någon gång fermentation) inom vissa användningsområden. Ino