Hur tjocka brukar väggar
•
Yttervägg – konstruktion, material och skikt
Bärförmåga
Ytterväggen kan vara både bärande och avskiljande eller endast avskiljande. En bärande yttervägg måste kunna bära hela husets tyngd. Oavsett om en yttervägg är bärande eller inte ska den alltid stå emot tyngden från vinden och sin egen tyngd. I en murad vägg eller en timrad vägg är hela väggen bärande. Men i modernare hus är det vanligare att väggens bärkaft sitter på insidan av väggen.
Värmeisolering
Hur vi bygger hus i Sverige skiljer sig en del från hur man bygger hus i varmare länder. Här uppe i Norden har vi ett omväxlande klimat med starka vindar, regn och snö, och det kan vara mycket kallt. Men kraven på en yttervägg skiljer sig även inom landets gränser. I södra och mellersta Sverige räcker det med 200 – 250 millimeters isolering medan det i norra Sverige krävs isolering på cirka 300 – 350 millimeter. Vilken typ av fasad huset har påverkar också ytterväggens isolerande egenskaper. Murade väggar av lättklinker muras
•
Tjockleken på isoleringen är ingen enkel fråga för den som ska isolera eller tilläggsisolera sitt hus. Enligt nuvarande byggregler (BBR, 3 kap. 14 §) finns det en övre gräns för hur stora värmeförluster ett nybyggt småhus får ha. Detta uttrycks som ”genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um i W/m²K) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom)”. Kravet för Um verifieras via en energiberäkning (BEN).
– Det finns allmänna rekommendationer som man kan följa för nybyggda småhus. Till exempel råder en praxis att isolernivåerna för mineralull motsvarar cirka 240 mm i väggar, 500 m lösull i tak och 300 mm i golv. När det gäller andra typer av isolermaterial får man utgå från angivna rekommendationer för respektive material, säger Christer Harrysson som är professor i byggteknik.
Frågan är om det är energiekonomiskt motiverat att öka isoleringens tjocklek jämfört med rekommenderade värden? I passivhus är det till exempel vanligt att använda 400 m isolering i grund, 500 mm isoler
•
Konstruktionstjocklekar
Uppskattningen kan vara överslagsmässig, men gärna tilltagen i överkant eftersom det är lättare att i ett senare skede minska en tjocklek än att öka den.
Uppgifterna i tabellen kan användas i normala träbyggnader. Om särskilda krav gäller för värmeisolering eller om ovanliga bärande system ska användas bör man i ett tidigt skede ta fram motsvarande relevanta uppgifter.
| Tjocklekar hos träkonstruktioner | |
| Konstruktion | Ungefärlig tjocklek mm |
| Yttertak, värmeisolerat | 400–500 |
| Yttertak, oisolerat | 150 |
| Industritak | 250 |
| Vindsbjälklag | 400 |
| Yttervägg med träpanel | 300 |
| Yttervägg med fasadmurverk | 400 |
| Mellanvägg, bärande | 150 |
| Mellanvägg, rumsskiljande | 100 |
| Mellanvägg, (lägenhetsskiljande), dubbelvägg | 200–300 |
| Mellanbjälklag | 300 |
| Mellanbjälklag, ljudisolerande, lägenhetsskiljande | 350–550 |
| Bottenbjälklag | 300 |
| Bottenbjälklag, oisolerat | 350 |
Tabell 1. Konstruktionstjocklekar hos träkonstruktioner.