Hur gör musen för
•
Möss: den ultimata guiden
Möss söker sig ofta in i hus och sommarstugor under vinterhalvåret i jakt på föda och värme. Resultatet är i bästa fall lite musspillning att städa upp, men möss kan också göra materiella skador - t.ex. bita på elkablar som i värsta fall kan leda till brand! Vår guide om möss går igenom allt från hur du hindrar möss från att komma in till hur du bekämpar möss långsiktigt.
Innehåll:
- Kort om möss
- Skador och sjukdomar
- Så vet du om du har möss
- Checklista förebyggande åtgärder
- Så bekämpar du möss
- Mer fakta om möss
Kort om möss
Av ett hundratal musarter i Sverige har vi framförallt tre musarter i hus och hem som räknas som skadedjur; husmus, större skogsmus och mindre skogsmus. I naturen har mössen många
•
Mus
Genmodifieringstekniker gör det möjligt för forskare att påverka en specifik gen och att kontrollera hur det förändrar olika funktioner, celler eller organsystem i kroppen. Musen kan därför användas som modell för många olika sjukdomar och för grundläggande forskning om olika geners betydelse. Hela musens genuppsättning är kartlagd.
För att kunna undersöka en viss process behövs ofta ett större antal djur. När en gen har förändrats hos en mus måste man därför gå vidare och avla fram fler djur med den särskilda genförändringen.
Kort generationstid
En fördel med musen är att den snabbt kan bli dräktig igen efter att ha fött en kull. Redan tre-fyra veckor efter en förlossning är det möjligt för musen att föda nya ungar.
Men det är vanligt att man låter det gå lite längre tid än så mellan generationerna, så att honan får ett uppehåll mellan kullarna. Ett längre uppehåll leder i sin tur ofta till större kullar.
Den korta generationstiden gör att det är billigare att använda mö
•
Djuren på vintern
Hur har djuren det på vintern? Det största problemet är oftast inte kylan utan bristen på föda. De som är aktiva under vintern har ett stort behov av energi för att klara kylan. För vissa djur blir födan svåråtkomlig eller försvinner helt. De kan i så fall antingen flytta söderut alternativt gå i dvala eller vintervila. Igelkott och fladdermöss och ligger i dvala över vintern sänker kroppstemperatur och ämnesomsättning för att minska behovet av energi. Även björn och grävling, som går vintervila sänker kroppstemperaturen men endast med några få grader och de sover därmed relativt lätt. Växelvarma djur blir i allmänhet helt inaktiva och ligger i dvala.
Mål med arbetsområdet Djuren på vintern
Eleven ska:
- Känna till hur några vilda, svenska djur lever på vintern och hur de kan klara kyla och få tillgång mat.
- Känna till hur olika material isolerar mot kyla
Älgen och musen
På hösten får många däggdjur tjockare päls för att lättare kunna hålla värmen, men även k