Hur påverkar motion
•
Därför räknas varje steg – nyfiken på vardagsmotion
Pandemin har förändrat våra vanor, men vi har fortsatt att röra på oss. Det är bra, för det är svårt att hitta något som främjar hälsa så mycket som fysisk aktivitet. I dag vet vi mer om varför – och att varje steg faktiskt räknas.
– Alla organ i kroppen påverkas positivt av att vi rör oss, säger Maria Hagströmer, professor i fysioterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Hon börjar räkna upp vad forskningen har säkra belägg för hittills: motion förebygger förtida död, de flesta hjärt-kärlsjukdomar, typ-2-diabetes, det metabola syndromet, övervikt och fetma, åtminstone åtta former av cancer, demens samt psykisk ohälsa som depression, ångest och stress. Sömn, kognitiv funktion och livskvalitet förbättras.
Att vi mår bra av att hålla i
•
Idrott ger bättre fysisk och psykisk hälsa
Idrottare har bättre hälsa än personer som inte idrottar eftersom de är fysiskt och mentalt rustade för utmaningar inom idrotten, förmågor som i många fall kan överföras till andra delar av livet. Men man behöver inte träna på hög nivå för att må bättre. Den största hälsovinsten är hos personer som går från en stillasittande livsstil till att röra sig åtminstone måttligt. Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet har bland annat visat sig ha positiva effekter för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer.
Styrketräning motverkar muskelförtvining och benskörhet hos äldre. Det förebygger även övervikt, förbättrar kognitiv förmåga om den genomförs tillsammans med konditionsträning, och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Effekter på psykisk hälsa
Psykisk ohälsa drabbar miljontals människor världen över varje år. Det handlar om mer eller mindre allvarliga psykiska symptom som huvudvärk, stress eller s
•
Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet
Att röra på sig regelbundet påverkar flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Till exempel förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Den kognitiva förmågan bibehålls, framför allt förbättras minne, planering och koordinering av uppgifter. Dessutom blir kvaliteten på sömnen bättre och depressiva symtom minskar.
Regelbunden träning har i djurförsök visat att produktionen av nya nervceller ökar i hjärnan, särskilt i områden som har betydelse för minne och inlärning.
När vi rör oss bildas det mer av tillväxtfaktorn BDNF (Brain-Derived-Growth-Factor) som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan. Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss
Fysisk aktivitet gör också att det bildas fler små blodkärl i hjärnan. Det leder till en ökad tillförsel av syre och när