Hur mäta välstånd
•
BNP och HDI
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på välfärd är att mäta ett lands bruttonationalprodukt (BNP). Ett lands BNP är den sammanlagda produktionen av varor och tjänster under ett år.
Även om BNP inte är ett perfekt mått ger det ändå en grov bild av hur rikt ett land är. Hög BNP innebär oftast att tillväxten är hög. [Lista med länders BNP]
Men ett lands BNP kan även mätas per invånare genom dividera landets BNP med antalet invånare. Detta ger en inblick i befolkningens levnadsförhållanden. Ett högt värde säger att medborgarnas genomsnittliga inkomst är hög, vilket förr ansågs innebära att levnadsstandarden var hög. Men BNP mäter bara genomsnittet och säger inget om klyftan mellan de väldigt rika och de fattiga i samhället. [Lista med länders BNP/person]
Idag mäts oftast BNP i förhållande till andra faktorer: fattigdom, sociala skillnader, utbildningsnivån och livslängden hos medborgarna. Man talar då om HDI el
•
Dags skrota BNP? Nya mått för välstånd behövs
Miljö- och klimatkris parallellt med ökande fattigdom och social oro gör att BNP som mått på välstånd har spelat ut sin roll, menar många. Världshorisont har tittat närmare på några nya sätt att mäta.
Bruttonationalprodukten (BNP) har under nästan ett sekel varit det mest centrala måttet för att mäta välstånd. BNP har dock kritiserats för att det endast mäter ekonomisk verksamhet och inte säger någonting om kvaliteten eller produktionens påverkan på planeten. Till exempel skapas tillväxt mätt i BNP när vi köper nya kläder eller tankar bilen, men inte när vi samlar plast från havet eller äter mindre kött. När världens ledare nu talar om risken för global lågkonjunktur är det samma mått som används i analyserna, utan tanke på varför vi drabbas av allt värre översvämningar och torka.
Under senare år har det därför höjts röster som menar att vi måste hitta nya sätt att mäta välståndsutveckling – mått som också tar hänsyn ti
•
Kakor på scb.se
Ekonomisk tillväxt mäts vanligen med volymförändringen av bruttonationalprodukten (BNP). BNP beskriver storleken på ett lands ekonomi genom att mäta värdet av alla producerade varor och tjänster. Den påverkas därför positivt när befolkningen växer eftersom det vanligtvis innebär att såväl konsumtion som produktion ökar.
För att se hur ekonomin utvecklas i förhållande till befolkningen beräknas BNP per capita. Det är helt enkelt BNP delat med den genomsnittliga befolkningen under det aktuella året. Sveriges BNP har haft en stark ökningstakt de senaste åren, men omräknat per capita har takten inte varit lika hög.
Sveriges BNP (2015 års priser)
Index 1950=100
Sveriges BNP var 2018 mer än 130 gånger större än 1950 mätt i löpande priser. Per invånare har BNP ökat drygt 90 gånger. Den största delen av ökningen beror på inflationen, alltså den allmänna prisuppgången. Räknat i fasta priser (2015 års prisnivå) har Sveriges totala BNP ökat ungefär sex gånger. Motsv