Hur trappa ner på
•
Riktlinjer för nedtrappning av psykofarmaka
Den välrenommerade serien »The Maudsley Guidelines« har nyligen kommit ut med en volym om nedtrappning. Riktlinjer för hur man bör trappa ned psykofarmaka saknas i Sverige. Författarna skriver inledningsvis att det finns runt 1 000 studier om det bästa sättet att sätta in antidepressiva, men enbart 20 om hur man ska sluta med dem. Ofta gör vi olika. Många trappar ned ungefär som man trappade in, halverar en gång i veckan ned till noll.
För en hel del patienter fungerar detta utmärkt. Dock erfar en betydande andel obehagliga utsättningssymtom. Dessa har regelmässigt tolkats som återkomst av sjukdomen, men på senare tid har detta ifrågasatts. Författarna nämner tidpunkt för debut, förekomst av distinkta, ofta fysiska symtom samt svar på återinsättning som särskiljande tecken.
Vidare presenteras patofysiologin vid nedtrappning. Författarna poängterar att det ännu inte finns tillräckligt med forskning, men att det går att lyfta fram viktiga
•
Mats Billmark, författare till flera hyllande hälsoböcker med många års erfarenhet av antidepressiva mediciner, har precis släppt sin nya bok ‘Bli dig själv igen’. Boken bygger på en metod baserad på kunskap och erfarenhet från några av Sveriges främsta experter inom området.
Många har gjort flera försök att sluta med sin antidepressiva medicin men misslyckats på grund av felaktig nedtrappning. Boken ger dig tydliga och de mest effektiva råden hur du på ett klokt, tryggt och skonsamt sätt kan bli fri från din medicin. Mats Billmark understryker att den som står på antidepressiv medicinering och vill trappa ner, enligt förslagen i boken, bör alltid ta kontakt med sin läkare innan nedtrappning.
Boken har hjälpt mig att äntligen bli fri från min antidepressiva medicin.– Malin Strand
Min kommentar:
Allt fler i vårt land diagnostiseras ha depression så att idag tar cirka 1 160 000 (!) svenskar läkemedel mot depression – mer än 10% av den vuxn
•
Rekommendationer för utsättning av opioider
Det finns sällan skäl att trappa ner opioider vid behandling av akut smärta (exempelvis postoperativt), utan behandlingen kan avslutas tvärt då den totala behandlingstiden ska vara begränsad. Behandlingsperioden vid akut och postoperativ smärta utgår från den skada eller det operativa ingreppets storlek.
Redan efter behandling med opioider under 2–4 veckor kan abstinens utvecklas vid utsättning eller dossänkning. Hos barn och ungdomar kan abstinens ses även efter kortare behandlingstid.
Om behandling med opioider har pågått längre än 90 dagar rekommenderas långsam nedtrappning. Med en individuellt anpassad nedtrappning i samråd mellan läkare och patient uppstår sällan problem med abstinenssymtom och det är viktigt att följa patienten under hela utsättningsfasen. Notera att symtom på opioidabstinens kan kvarstå i upp till sju månader efter avslutad behandling.
Vid långtidsbehandling med opioider utvecklas regelmässigt tolerans, vilket i